Temprament

Ilskan över dem små trevliga sakerna.
Tisdag var om möjligt ännu latare än måndag då ja bara varit ut till affärn. Men antingen har ja problem med att vara arbetslös hela maj eller så har ja väldigt otur. På två dagar har jag krossat glas och en burk med hudkräm och de värsta med den hudkrämen är att ja måste specialbeställa en ny omedelbart för att min hud inte ska bli alltför torr.

Jag har ett humör som heter duga, men ja vet att de inte är många som vet om de förutom dem som ja spelat fotboll med genom åren och familjen. Den har blivit mer sällsynt genom åren men när man umgås mkt med familia då har den tendens att komma fram. Mina systrar har en oförklarlig förmåga att trycka på fel knappar som gör att ja blir tvärarg. Iaf så när ja spelar tv-spel ensam och de går onaturligt fel på spelet(från mitt synsett är de inte ja som gör fel) så händer de att ja måste kasta något för att få ut ilskan ur kroppen. Shit ja önska att dem hade många fula vaser på rea snart så ja får något roligt att kasta.

De som skrämmer mig med min ilska och kasta något är att ja på sistone har blivit fruktansvärt pricksäker, vilket gör när ser ja något ja ska kasta något på så blundar ja och kastar och prickar den även om träffytan är minimal. Är de bara jag som känner så här, att man ser va som håller på hända och tänker nej de ja ska inte göra, men sekunden senare är de som ilskan ta över en och 3 sek senare har gjort de man sa nyss till sig att inte göra? Alltså man vet att de sker men kan inte för sitt liv stoppa de? Sånt är jobbigt tycker jag iaf. Skriv om ni håller med mig på kommentarer.

//Clemme